Känslor och depression

Om du lider av smärtor i förbindelse med kotkompression eller höftbrott känner du kanske i långa perioder att du har ett bra liv trots sjukdomen. Inemellan kan ilska och osäkerhet dyka upp, särskilt om smärtorna tilltar, om du får ännu ett benbrott eller om framtida överväganden kring sjukdom, behandling, partner och arbete fyller tankarna.

Känslorna kan rusa runt men du kan försöka hantera dem genom att:

• Samla information

• Tala med dina behandlare

• Tala med andra människor som har osteoporos eller känner till sjukdomen

• Få eventuellt hjälp av en psykolog som kan ge dig redskap att hantera känslorna

• Låt inte dina bekymmer ta över - kanske visar det sig att de inte är fakta

• Fråga om hjälp och stöd - du behöver inte alltid kämpa helt själv

• Acceptera dina begränsningar

• Fokusera på ögonblicket och möjligheterna i din nya situation, istället för tiden innan du blev sjuk. Skapa positiva tankar om vad du fortfarande kan och har i ditt liv - och gläd dig över det

• Använd din humor

• Kämpa vidare även om du känner att du sitter fast. Var inte för hård mot dig själv

• Håll fast i dina sociala relationer, kom ut med andra

• Kom ihåg att vara fysiskt aktiv

Om du sitter fast

Några får det så svårt att hantera känslorna att de utvecklar en faktisk depression. Depressioner kan både vara milda och svåra, men ofta är symptomen lika för de olika varianterna.

Här är några typiska tecken på depression:

• Nedtryckthet

• Bristande lust till eller glädje vid vanliga aktiviteter

• Bristande energi och krafter

• Bristande självkänsla

• Ångest och modlöshet

• Skuldkänsla och självkritik

• Ilska och irritation utan anledning

• Koncentrations- eller tankesvårigheter

• Obehag i kroppen

• Ökad trötthet - eller sömnproblem

• Ändrad aptit eller vikt

Depression kräver behandling

Gå till läkaren om du känner dig deprimerad. Om det visar sig att du har en depression kan du bli behandlad på flera sätt.

Läkaren värderar vilken typ av hjälp du behöver. Du kan få en remiss till samtalsterapi hos en psykiatriker via din läkare. Du kan också få remiss till en psykolog. Kanske skall samtalen suppleras med medicin som verkar mot depressionen.

Det är också viktigt att du öppnar dig för andra människor, t.ex. vänner och familj och talar med dem om hur du har det. Det kan också vara en stor hjälp att tala med andra som har osteporos, eller din läkare eller sjuksköterska.

Psykoterapi

Psykoterapi (samtalsterapi) hos en psykiatriker täcks delvis av den allmänna sjukförsäkringen. Psykoterapi kan hjälpa om depressionen är lätt eller moderat. Vid kognitiv terapi arbetar man bl.a. med sammanhanget mellan tankar och känslor. Det är en form av samtalsterapi där du antingen behandlas av en psykolog eller en specialistläkare i psykiatri.

Behandlingen kan ge dig verktyg som kan hjälpa dig att förstå dina känslor av t.ex. ångest, osäkerhet, nedtryckthet, maktlöshet eller ilska. Med dessa verktyg kan du lära dig att hantera, utveckla och acceptera känslorna. Efterhand får du en god insikt i varför du reagerar som du gör och hur. Därmed kan du hitta en balans i känslorna och inte låta dem påverka dig för mycket.

Psykologhjälp

Om läkaren värderar att du behöver psykologhjälp (t.ex. om du just har fått diagnosen eller om sjukdomen förvärrats) kan du få bidrag från sjukförsäkringen. Annars skall du betala själv.

Supplerande terapi

Andra former av terapi kan också hjälpa dig att klara de fysiska och psykiska besvären, reducera smärtorna och upplevelsen av sjukdomen. Här är några bra exempel:

Samtalsterapi

Här deltar du i en samtalsgrupp där du möter och utväxlar känslor och upplevelser med andra människor som befinner sig i samma situation som du gör. Du inser att du inte är ensam i världen om sjukdomen och gruppen har kanske några erfarenheter som du kan lära dig av.

Självterapi

Det kan också vara en hjälp att bearbeta sakerna själv. Det finns många olika möjligheter. Du kan t.ex. ha för vana att sätta dig ned och skriva om hur du har det. Det kan vara en slags dagbok eller en historia som du löpande skriver på. Många känner att de blir av med känslorna genom att skriva ned dem. Du kan också uttrycka dina känslor genom att måla bilder eller spela musik.

Visualisering

En annan möjlighet är visualisering som samtidigt har en avspännande effekt. Visualisering kan hjälpa till att skapa en bild av det man skall bearbeta, t.ex. smärtor eller ilska. Man föreställer sig t.ex. form och färg och lär därigenom känna problemet så att man lättare kan ändra det.