Akuta smärtor och kroniska smärtor

Akuta smärtor

Akuta smärtor vid t.ex. höftbrott eller kotkompression kommer ofta kräva behandling i en kortare period med starkare smärtstillande medicin, t.ex. morfin eller morfinliknande preparat.

Som regel är det lätt att lindra akuta smärtor och smärtan kommer ofta gå över efter några dagar eller veckor. Vid akuta smärtor kommer läkaren ofta kombinera den starkare medicinen med den svagare medicinen, som paracetamol eller så kallad 'giktmedicin' (NSAID-preparat). Några patienter med benskörhet kommer behöva fortsätta med svagare smärtstillande medicin när de akuta smärtorna är över.

Läkaren kommer alltid ta ställning till typen av den enskilde patientens smärtor och behov, men han kommer vanligen att välja en eller flera av nedanstående behandlingar:

• Svagare smärtstillande medel 

• NSAID-preparat 

• Starkare smärtstillande medel

Läs mer om olika former av smärtmedicin.

Vad kan jag förvänta av behandlingen?

• Vid mindre brott i hand, underarm och höft försvinner smärtorna som regel efter kort tid. 

• Vid kotkompression kan du som regel uppnå smärtfrihet i vila och acceptabla smärtor när du rör dig. I perioden efter en kotkompression är det en bra idé att ofta vila i en platt säng till det att smärtorna avtar.

Vad är ändamålet med smärtbehandlingen?

• Att lindra smärtan och förhindra att den blir kronisk. Vid kotkompression är det sällan möjligt att bli helt smärtfri under de första dagarna till veckorna efter en kompression.

Kroniska smärtor

Patienter med osteoporos som har upplevt kotkompression eller höftbrott kan få smärtor som inte försvinner efter den akuta fasen.

Om du har kroniska smärtor väljer läkaren den smärtstillande behandling som passar dig bäst. I sitt val tar han/hon i betraktning smärtornas styrka, typ, frekvens och vilken medicin du tål bäst. Läkaren kommer vanligen välja en eller flera av nedanstående behandlingar och ofta börja med den minsta smärtstillande dosen:

• Svagare smärtstillande medel

• NSAID-preparat 

• Starkare smärtstillande medel

Läs mer om olika former av smärtmedicin.

Vid kroniska smärtor som följd av t.ex. höftbrott eller kotkompressioner bör du kunna uppnå smärtfrihet i vila (när du inte rör dig) och acceptabla 'funktionssmärtor' (när du rör dig).

Vilka preparat verkar bäst?

Det är olika från patient till patient vilka smärtstillande preparat som har bäst verkan. Det kommer an på vilken typ av smärtor du har, din upplevelse av biverkningar och hur bra medicinen lindrar dina smärtor.

Varför börjar man med minsta dosen?

Smärtbehandling kan uppfattas som en stege eller en trappa - man startar på de nedersta steget och går flera steg upp om det blir nödvändigt.

Läkaren börjar därför med att ordinera en låg dos medicin och trappar därefter upp behandlingen efter behov. Det här tillvägagångssättet beror bl.a. på att man med mycket starka smärtstillande läkemedel riskerar att bedöva alla former av smärta, vilket förhindrar kroppen att uttrycka att något är "fel".

På det sättet kan man t.ex. råka överanstränga sig och därmed förvärra en kotkompression. Dessutom är det större risk för biverkningar ju starkare medel eller högre dos man väljer.

Smärtkurva och mätning

Om du har många kroniska smärtor kan din läkare eller en sjuksköterska rekommendera dig att göra en smärtkurva. En smärtkurva är ett redskap som värderar din smärta över ett dygn.

• Du får ett papper med ett koordinatsystem där den ena axeln registrerar dygnets timmar och den andra registrerar graden av smärta. Du fyller i kurvan ca. 1 gång i timmen (under dina vakna timmar).

• Du inför när du har smärtor och intensiteten av dina smärtor. Smärtintensiteten anges från 0-10, där 0 är absolut smärtfrihet och 10 är den värsta tänkbara smärtan.

Sjuksköterskan och läkaren kommer genomgå kurvan med dig och tillsammans kan ni se vilka tidpunkter av dygnet som du upplever smärtor och vilka aktiviteter i din vardag som utlöser smärta. På det sättet kan läkaren och sjuksköterskan - i samråd med dig - fastlägga vilken slags medicin du skall ha och när på dygnet du skall ta den.