Sponsor
Frågor och svar
Patient kunskap: Här kan du hitta svar på de vanligaste frågorna om osteoporos.
Är jag i riskzonen att få benskörhet?
Din risk att få osteoporos beror på en rad faktorer. Kvinnor, äldre och rökare har större risk. Detsamma gäller om du har haft ett benbrott efter 50-årsåldern efter ett mindre fall eller liknande eller om dina föräldrar eller syskon har osteoporos. Läs mer om riskfaktorer för osteoporos.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen ”osteoporos” ställs med hjälp av en bentäthetsmätning. Undersökningen är utan obehag, varar 5-10 minuter per bild och kan utföras på många ställen över hela landet. Läs mer om bentäthetsmätning.
Kan osteoporos botas?
Osteoporos kan botas. En rad behandlingar kan förebygga benförlusten effektivt och nya behandlingar kan normalisera benmängden. På det sättet kan man säga att osteoporos kan botas. Du kan läsa mer om effekten av de olika behandlingarna i översikten över medicinsk behandling.
Vilka behandlingar finns det?
Det finns två principiellt olika behandlingstyper för osteoporos. De mest använda behandlingarna är så kallade "anti-resorptiva", dvs. de förhindrar ytterligare benförlust, stärker benen men återuppbygger inte benmängden särskilt mycket. Behandlingarna är dock ytterst effektiva och nedsätter typiskt förekomsten av fraktur med 50%. Den andra behandlingsprincipen är en så kallad "anabol" behandling. Detta är medicin som återuppbygger benvävnaden. Dessa behandlingar är i ögonblicket mycket dyra, har använts i relativt kort tid och förbehålls därför patienter med svår osteoporos. Läs mer om medicinsk behandling.
Vad kostar behandlingen?
De allra flesta behandlingar ingår i läkemedelsförmånen och är rabatterade och räknas mot högkostnadsskyddet.
Hjälper sjukgymnastik?
Läs mer om sjukgymnastik
Vilke motionsformer är bäst för osteoporospatienter?
Även om den direkta verkan av lätt motion på benvävnad är svår att visa i vetenskapliga undersökningar, rekommenderar man viktbärande motion som förebyggande insats och till patienter med osteoporos. Det finns faktiskt många bra anledningar till att motionera, t.ex. nedsätts risken för att falla eller att komma till skada vid ett fall om man är i god fysisk form. Man stärker också musklerna och starka muskler kan vara viktiga för att undvika smärtor i ryggen efter kotkompression.
Fullständig immobilisering, som man ser vid lång tids fullständigt sängläge, eller viktlöshet som upplevs av astronauter, medför snabb förlust av benvävnad. Samma fenomen ser man hos patienter som blir förlamade efter en trafikolycka eller blodpropp i hjärnan. Samtidigt vet man också att elitidrottsutövare har kraftigare ben än icke-elitidrottsutövare. Det är särskilt viktbärande gymnastik som ökar benmängden medan t.ex. simning inte har någon effekt.
Läs mer om motion och livsstil i relation till osteoporos.
Vad kan jag själv göra för att förbättra mitt tillstånd?
Du kan först och främst leva "benhälsosamt". Det vill säga undvik överdrivet intag av alkohol, undvik tobaksrökning, ät förnuftigt och se till att få tillräckligt med kalk och D-vitamin och inred ditt hem så det är mindre risk att falla i t.ex. lösa mattor. Du kan också välja att bli inomhus när det är halt om vintern eller vänta med att gå ut tills vägar och trottoarer har röjts för snö.
Om du har osteoporos är ovanstående råd viktiga, men medicinsk behandling kommer ofta ha en ännu större betydelse. Läs mer om ”benhälsosamt levnadssätt”.
Skall jag alltid äta kalk?
De flesta patienter som behandlas medicinskt för osteoporos får också kalcium-tillskott. Det är en viktig del av behandlingen. I enskilda fall (t.ex. under behandling med PTH) kan kalciumintaget bli för stort. Detta håller läkaren koll på med hjälp av blodprov. Läs mer om behandling med PTH
Är kalk i tabletter bättre än det kalk jag får i kosten?
Kalk – eller rättare sagt kalcium – är samma oavsett om man får det via kosten eller som tillskott. Särskilt äldre kan emellertid ha svårt med t.ex. att dricka tillräckligt med mjölk. Därför blir tillskott ofta en praktisk lösning på problemet. Läs här om ditt kalcium-behov.
Varför är D-vitamin viktigt?
D-vitamin främjar upptagningen av kalcium från tarmen. Om man har D-vitaminbrist upptar man för lite kalcium från tarmen och benen urkalkas och blir mjuka. Hos barn visar det sig som "engelska sjukan". Hos vuxna kallas sjukdomen osteomalaci och medför benbrott. Många äldre har en lätt grad av D-vitaminbrist samtidigt med osteoporos. Dessutom är extra kalcium nödvändigt vid behandling av osteoporos. Därför kommer man i de flesta fall att utöver den medicinska behandlingen även ge kalcium och D-vitamintillskott. Läs mer om D-vitamin.
Hur ofta skall jag bentäthetsmätas?
Mätningarna upprepas oftast med 2-5 års mellanrum. De långa pauserna mellan mätningarna beror på att ändringarna i benvävnadens mineralinnehåll, som ses vid behandling, sker långsamt och gradvist. Dessutom finns en mätningsosäkerhet vid scanningen. Att mäta mer ofta har därför sällan betydelse. Enskilda patientgrupper, t.ex. patienter som behandlas med prednisolon (kortison) mäts dock oftare (typiskt en gång om året).
Var kan jag bli bentäthetsmätt?
Du kan bli mätt på offentliga sjukhus och privata kliniker. Det existerar dessvärre inte en uppdaterad lista över samtliga scanningsplatser i Sverige - men prata med din läkare, som kommer berätta för dig om möjligheterna i närheten av dig. Läs mer om bentäthetsmätning.
Vad kan jag göra om jag får smärtor?
Benskörhet i sig själv ger inte anledning till smärtor. Däremot kan frakturer, som beror på osteoporos, medföra både akuta och kroniska smärtor. Smärtor i ryggen kan beror på kotkompression som också är en fraktur. Smärtor på andra ställen i kroppen beror emellertid ofta på andra sjukdomar, t.ex. slitna leder i höft eller knä. Om du upplever kraftiga smärtor i ryggen som du inte känner sen tidigare kan det vara anledning till att tala med din läkare och kanske göra en röntgenundersökning. Läs om smärtbehandling.
Finns det kalk i vattnet jag dricker?
Det finns kalk och kalcium i det mesta av dricksvattnet i Sverige, men mängden är allt för liten till att det ska ha någon praktisk betydelse i förbindelse med förebyggande eller behandling av osteoporos. Läs om andra bra källor till kalk.


