Involvering av patienten kräver mer än bra information

Det finns dokumentation på att involvering av patienten verkar positivt på både behandlingseffekten och patientens upplevelse. Välinformerade patienter har större compliance, är nöjdare med behandlingen och får bättre behandlingsresultat. Detta delvis p.g.a att de upplever en större kontroll över förloppet.

Dessutom råder en positiv association mellan god läkar-patient-kommunikation och förbättrade behandlingsresultat. Tyvärr saknas kunskap om hur patientinvolveringen föregår i praktiken och hur man kan förbättra den.

Detta ämne tas upp i rapporten "patientinvolvering mellan ideal och verklighet - En empirisk studie av gemensamt beslutsfattande och vardagens möten mellan patient och behandlare", som just publicerats av danska Sundhedsstyrelsen.

Rapporten bidrar med två inlägg till diskussionen om den konkreta utformningen av patientinvolvering:

• En särskild modell för gemensamt beslutsfattande. Här får man en introduktion till hur man konkret kan arbeta med att involvera patienter i sin egen behandling. Bl. a sätter man fokus på den kliniska situationens betydelse - potentiella konflikter mellan patientens och behandlarens preferenser, läkarens arbetsrutiner, sätt att ge information på och sist men inte minst, den stora insatsen som patienten själv gör. Med modellen som utgångspunkt sätts fokus på ett flertal viktiga teman i arbetet med att involvera patienten, bl.a:         

1) Behovet av ett explicit samtal om preferenser, möjligheter och alternativ.

2) Behovet av att utväxla kunskap i båda riktningarna. Fokus på att patienten är aktivt handlande.

• En empirisk studie av hur patientinvolvering i behandlingsmässiga beslut försiggår i den danska hälsovården. Här beskrivs hur patienter involveras - och inte involveras - när behandlingsrelaterade beslut fattas i vardagen på två öppenvårdsmottagningar och deras behandlingserbjudanden för kroniska patienter: En mottagning med erbjudande om hjärt-rehabilitering, och en gikt-mottagning.

Vad kommer rapporten fram till?

Man konkluderar bl.a. att det inte är tillräckligt att utarbeta informationsmaterial av hög kvalitet. Behandlarna ska också förhålla sig till hur och när patienterna får informationen, samt hur parterna tolkar varandra och situationen som helhet.

Att involvera patienten handlar inte om själva beslutsfattandet, utan mer om att skapa en tydlig dialog innan besluten fattas. Detta kan dock skapa konflikter eftersom man utmanar den traditionella maktfördelningen när patienten ingår aktivt i belutsprocessen. Detta händer bl.a. för att den medicinska kunskapen och patientens preferenser på ett öppet sätt vägs mot varandra, men till sist ändå inte väger helt jämnt.

Det finns stor potential i att lära patienterna att i större utsträckning ingå i dialoger med deras frågor, deras kunskap och deras farhågor. En förutsättning för detta är att ramarna för mötet ändras så att patienten får större insikt i det som händer.

En viktig poäng är att målet med patientinvolvering inte är att patienten ska veta allt och själv fattar alla beslut. Däremot borde följande målsättningar vara centrala: 

• Patienterna ska känna till behandlingssytemet, eventuella risker och förloppets uppbyggnad.

• Patienterna ska förstå meningen med den kliniska dialogen; att det de själva bidrar med är viktigt och vilka typer av val de står inför.

• Patienterna ska stöttas i att ta del i dialogen och ställa frågor, dela med sig av de farhågor och den kunskap som de fått från t. ex. anhöriga eller internet.

Läs mer i rapporten (länk nedan). Här kan du särskilt läsa om kommunikation mellan behandlare och patienter på en hjärt- respektive giktmottagning.

Källa

Patientinddragelse mellem ideal og virkelighed – En empirisk undersøgelse af fælles beslutningstagning og dagligdagens møder mellem patient og behandler, MTV-rapport, Sundhedsstyrelsen, 2008.