Kortisonbehandling och andra sjukdomar

Kortison

Om du behandlas med kortison i tablettform (t.ex. prednisolon) i en dos på mer än 5 mg/dag i mer än 3 månader fördubblas din risk att utveckla benskörhet. Därför är det en bra idé att göra en bentäthetsmätning. Bentäthetsmätningen bör utföras så snabbt som möjligt, då biverkningarna i benen inträder fort när behandlingen börjar. Det är dessutom viktigt att leva en benhälsosam livsstil.

Om kortison

Kortison (också kallat steroid, glukokortikoid eller prednisolon, binjurebarkhormon) är ett hormon som alla människor producerar i binjurarna. Hormonet är viktigt för immunförsvar, muskler, ben och för kroppens omsättning av näringsämnena socker, fett och protein. I normala mängder är hormonet inte skadligt för benen.

Kortison som medicin

Kortison ingår i en rad medicinska preparat – tabletter, krämer/salvor och sprayer - som används mot t.ex. reumatism, tarmsjukdomar, astma och rökarlungor (KOL). Patienter som har genomgått en organtransplantation blir också behandlade med prednisolon.

Kortison används i låga doser eller som lokalbehandling vid en rad olika sjukdomar. Krämer med kortison används t.ex. mot psoriasis och inhalationsspray med kortison används mot pollenallergi, astma och rökarlungor. Lokalbehandling med steroidkräm eller inhalationer ökar inte risken för benskörhet nämnvärt.

Hur påverkar kortison skelettet?

Behandling med kortison i höga doser ökar risken för benskörhet.

Kortison minskar speciellt de benbildande cellernas (osteoblasterna) funktion, ökar nedbrytningen av benvävnad och nedsätter samtidigt upptagningen av kalcium och D-vitamin från tarmen. Mängden av könshormon som annars är med till att beskydda benen nedsätts också. Alla dessa effekter medför att benmassan minskar.

2-4 av 10 patienter som i en längre period behandlas med prednisolon får ett benbrott som följd av den benförlust som behandlingen medfört.

Sjukdomar förbundna med benskörhet

Det finns en lång rad sjukdomar och tillstånd som är förbundna med risk för benskörhet. Bland de vanligaste är:

• D-vitaminbrist (osteomalaci)

• Män med brist på manligt könshormon (testosteron)

• Nedsatt funktion av hypofysen

• Anorexi (aptitlöshet, inkl anorexia nervosa)

• Förhöjd kalkomsättning (Primär hyperparathyreoidism)

• Förhöjd ämnesomsättning

• Reumatism (reumatoid artrit)

• Organtransplantation (hjärta, lunga, njure, lever, benmärg)

• Dåligt upptag av föda från tarmen (t.ex. celiaki)

• Svår kronisk tarminflammation (Crohns sjukdom)

• Obehandlad gluten-allergi

• Överproduktion av binjurebarkhormon (Cushings syndrom) på grund av en tumör i hypofysen eller binjurarna

• Medfött svaga ben (en ärftlig bensjukdom kallad Osteogenesis imperfecta)

Om du har en av ovannämnda sjukdomar kan du eventuellt tala med läkaren om huruvida du skall undersökas för benskörhet.