Vad är en bentäthetsmätning?

Benscanning, bentäthetsmätning, benmineralmätning (BMD-mätning) och DXA-scanning är alla uttryck för en mätning av 'benvävnadens mineraltäthet'. Ju högre mineraltäthet, desto starkare ben. Läs mer om benvävnad.

Benskörhet betyder inte nödvändigtvis benbrott

Även om en undersökning visar att du har benskörhet och därmed ökad risk för benbrott, behöver det lyckligtvis inte betyda att du senare kommer få ett benbrott. På samma sätt som en person med för högt blodtryck inte nödvändigtvis får en blodpropp i hjärtat, kommer en person med benskörhet heller inte nödvändigtvis få ett benbrott.

Ändamål med bentäthetsmätning

Bentäthetsmätningen av dina ben kan ha tre ändamål:

• Att fastslå om du har benskörhet.

  Du har benskörhet om scannern mäter att benmineralinnehållet i dina ben är betydligt lägre än hos en frisk vuxen person av samma kön.

• Att se om behandlingen har fungerat.

  Om du har fått konstaterat benskörhet kan upprepade mätningar användas till att se om behandlingen har haft en önskad effekt. Då kroppen bara långsamt bildar benvävnad skall det som regel gå lång tid (ca. 2 år) mellan scanningarna för att man kan vara säker på att det har skett reella ändringar.

• Att hålla koll på hur benmassan utvecklar sig.

  Om en mätning visar att du har nedsatt benmassa (osteopeni) men inte en faktisk benskörhet, kan en ny mätning efter t.ex. 2 år användas till att hålla ett öga på om din benmassa har ändrat sig.

Läs om hur en bentäthetsmätning går till.

Vad visar en benscanning?

Benscanningen mäter benvävnadens mineraltäthet (benmassan) och därmed styrkan av dina ben. För att klassificera de olika graderna av nedsatt benmassa/benstyrka använder man ett statistisk värde som man kallar T-score.

Hur tolkas mitt T-score:

Vad betyder T-score?

T-score är ett uttryck för om du har benskörhet. Mer precist anger T-score hur mycket mängden av din benmassa avviker från den normala benmassan hos unga vuxna av samma kön (i 30-årsåldern). Eller sagt på ett annat sätt: T-score är ett mått på hur mycket dina ben kan ha urkalkats sedan 30-årsåldern.

När och hur får man sitt svar?

Om du är remitterad till en privatklinik kan du få genomfört en mätning med och utan efterföljande bedömning, allt efter vad som bestämts. Om du är remitterad till endast mätning på en privatklinik så är det din läkare som informerar dig om svaret och om dina eventuella behandlingsmöjligheter.

Du kan också bli remitterad av din läkare till DXA-mätning på en röntgenavdelning på ett sjukhus. Svaret får du hos din egen läkare.

Du kan också bli remitterad av din läkare till scanning och efterföljande svar på en osteoporosklinik på ett sjukhus.

Går du hos en annan specialistläkare, t.ex. en reumatolog, kan denna också remittera dig till mätning på antingen en röntgenavdelning, privatklinik eller på en osteoporosklinik.

Se till att du vet vilken läkare som är ansvarig för att ge dig resultatet på bentäthetsmätningen. Om du får påvisat benskörhet vid mätning så kom ihåg att detta bör följas upp med blodprov så att en eventuell orsak kan hittas.

Hur ofta skall man mätas?

Det är läkaren som avgör hur ofta du skall mätas. Normalt går det 2-4 år mellan varje scanning.

Hur får jag resultatet av min mätning?

Det är läkaren, antingen din egen eller sjukhusläkaren, som skall ge dig resultatet av mätningen. I samtal med läkaren genomgår ni resultatet och talar om vilken behandling som kan vara aktuell om mätningen har påvisat benskörhet.

Läkaren kommer också tala med dig om svaren på dina blodprov, som visar om din benskörhet eventuellt är orsakad av andra sjukdomar. Om duinte har fått ta blodprov  innan mätningen  kommer detta som regel ske efteråt. Se vilka blodprov som tas.